Den 5 juni 2015 tog jag examen som medicinsk sekreterare. Det var två av de roligaste men också tuffaste åren i mitt liv. Jag lärde känna vänner för livet, vänner som jag saknar i min vardag varje dag. Jag studerade 100 % samtidigt som jag var tvåbarnsmamma med allt vad det innebär. Kanske det inte låter så märkvärdigt i allas öron men jag kan säga att det är så skönt att slippa sätta sig vid datorn eller vid böckerna för att plugga varje kväll efter att barnen somnat. Nu har man en helt annan "frihet". Visserligen innebär mitt arbete att jag får jobba en hel del efter arbetstid men det känns som en helt annan sak och dessutom får man ju lön för mödan nu. :)

 

När jag började plugga till medicinsk sekreterare tänkte jag att jag skulle arbeta på antingen akuten eller på exempelvis barnmottagningen eller någon privat vårdcentral. Jag sommarjobbade på akuten efter ett år på utbildningen och där trivdes jag fint! Jag gillar när det blir lite "action" och där man får vara delaktig på det sättet som man är akuten i jämförelse med andra arbetsplatser som medicinsk sekreterare. Dock träffade jag vid den tidpunkten på en av mina gamla arbetskamrater från Distriktsveterinärerna uppe på COOP som berättade att de sökte efter en ny djurvårdare. Det framkom att de hade så mycket administration att ta hand om att de behövde nyanställa. Jag hade ju endast tagit tjänstledigt för studer får min arbete som djurvårdare där och sa på lite skoj att de ju kunde "vänta in mig" så kan jag ta hand om administrationen sen. Den ena växte till det andra och tillsammans med klinikchefen utvecklade vi två en helt ny tjänst inom organisationen med benämningen klinikchefsassistent. Sedan ca ett år tillbaka är jag därmed tillbaka på den arbetsplats som jag en gång tänkte att jag aldrig skulle tillbaka till, men nu då i rollen som just klinikchefsassistent. Jag trivs som fisken i vattnet och tack vare min utbildning kan jag bistå med väldigt mycket på min arbetsplats som har gjort många saker till det bättre! Tänk hur saker och ting kan bli efter endast ett kort möte med en gammal arbetskollega på COOP. :)

 

Nu har jag två veckor kvar innan det är dags för en välförtjänt semester på 4,5 veckor. Dock ska  jag gå in och jobba lite under semestern men det är inget som jag är emot, känns bra att rensa undan lite på skrivbordet mellan varven så man inte har en hel hög att ta hand om när man väl är tillbaka sen. Så det får väl helt enkelt bli läggdags snart så man orkar upp i morgon, det har verkligen varit några trötta morgnar den senast tiden, känns som man börjar gå in i semestermode redan. :)

 

Känns faktiskt kul att blogga lite igen, hoppas bara jag tar mig tid till att göra det framöver som sagt.

 

Testade att logga in på min bloggsida och det är verkligen roligt att läsa alla gamla inlägg. Det blir liksom som en dagbok, där man kan titta tillbaka på vad man har gjort och gått igenom och genom det återfå gamla minnen. Kanske man ska ta tag i bloggandet igen. Jag vill men är rädd att det inte kommer finnas den tid som jag kanske vill lägga. Får väl ge det ett försök helt enkelt, har ju inget att förlora precis.

 

Men mitt första inlägg under år 2016 får nog vänta lite, det är ju dags för tv-serien som jag och H har börjat följa. Dessutom, var ska jag börja? Finns ju hur mycket som helst att skriva om! Får bli lite inlägg om olika händelser det senaste året kanske för att man ska kunna "komma ifatt".

 

Vill iaf avsluta mitt inlägg med en bild på mitt första brorsbarn! Det är verkligen kärlek vid första blicken - fasters hjärta! <3

 

I skrivandes stund är jag nu på väg till min nästsista dag i skolan. De flesta kurser har avslutats nu och än så länge är jag mycket nöjd med mina betyg, återstår att se om jag även är det i slutet av denna veckan... 😁 På måndag ska vi ha work shop med våra examensarbeten, hoppas på att det kommer en del folk, hade varit skoj! 

I morgon ska jag på möte på mitt jobb och prata om arbetsrutiner. Med tanke på att det mer eller mindre är en helt nytjänst  så är det extra bra att veta vad man ska göra. Likaså kan det ju vara bra för de runtomkring. Så jag ser framemot morgondagen så jag kan börja ladda upp inför mina nya rutiner, att jobba istället för att plugga. Kaos i hjärnan just nu 😉

I onsdags begav jag och mina bästa tjejer oss till Stockholm (igen). Denna gång var det dags för LSF-kongress. Det fanns även tid för lite shopping, god mat och en del fixande med vårt examensarbete. Snacka om att ha fina vänner! Vi har så himla roligt tillsammans och skrattar så tårarna sprutar! Guuuud vad jag kommer sakna dem, att vi inte kommer träffas typ dagligen känns verkligen......

Kursen har bidragit med massor av inspiration och jag känner mig grymt peppad att börja jobba igen. Har massor av idéer och tankar kring framtiden, detta kommer (förhoppningsvis) bli jävligt bra (och rologt)!!! 😄👍

Jag ska dock inte tillbaka för att jobba som djursjukvårdare utan det kommer bli inom det administrativa. Blir väl lite djurvård o övriga saker också kan jag tänka mig men tyngden ligger på det administrativa, att vara ett stöd till chefen och vara den så kallade "spindeln i nätet" - vilket jag älskar att vara! Det ska bli spännande att se hur det hela utvecklas. 

I morgon kväll väntas hemfärd till familjen igen o sen är det helg med kalas x 2 och förhoppningsvis Osby Outlet, får se vad tiden räcker till. Har engelskaprov på måndag så lite plugg måste ju också klämmas in. Vet iaf vad jag ska göra i kväll på mitt hotellrum. 👍

I dag har jag haft en heldag med mina härliga tjejer! Vi har arbetat lite med vårt examensarbete och gått igenom lite läxor. Lunchade gjorde vi på Pecorino i Osby och dit åker jag gärna igen! En härligt god buffé med pasta, lufttorkad skinka, salami, ostar, bröd, sallad, krutonger o annat gott! Rekommenderar verkligen detta ställe! De har även en chark med stort utbud på olika skinkor, salamis m.m. samt en disk full med ostar - paradiset helt enkelt! :) 

Guuud, vad tacksam jag är som har dessa tjejer runtomkring mig. Känns som vi kan prata om allt mellan himmel och jord och vi skrattar tillsammans - mycket! Hur ska det bli om typ åtta veckor efter vår examen? Hur ska jag klara mig liksom? Det är dessutom bara jag som inte ska jobba på CSK... :/ Snacka om att det får bli måånga tjejträffar! ;)

I morgon väntas skola med IT och examensarbete och jag ska för en gångs skull försöka somna i tid i kväll. Så godnatt säger jag och på återseende! ;)

Vill önska min kusin Emma och hennes Emil ett stort grattis till det lilla grynet! Henne har ni lyckats bra med och jag hoppas jag får mysa med henne måånga gånger framöver!

att kidnappa henne en stund

och njuta lite ❤️

I morgon väntas handling, städning och gäster så det blir väl till att stänga de blå så man orkar upp denna lååååånga fredag. Stackars Henke ska upp o jobba klockan 05. Får se om jag slänger hans väckarklocka (mobilen) eller honom i väggen i morgon bitti när han inte vaknar av signalen (som istället väcker resterande familjemedlemmar). Lika spännande varje morgon! God natt! :)

Allt som ska och bör göras ligger hela tiden och hackar. Jag tänker på framtiden och på vilket ben jag ska stå på. Barnen trotsar i princip hela tiden och det går mig på huvudet.

Nu hoppas jag ingen tar illa upp eller känner sig "träffad". Jag tycker inte mindre om er för att ni lägger upp sådana statusar och bilder. :) Men ärligt, hur ofta läser man att någon är irriterad på mannen som glömde köpa det viktigaste på handlingslistan, att den ena ungen har målat ner hela väggen med permanentpenna? Eller visar upp bilder på att kaotiskt hem eller på det där rummet som man bara slänger in alla saker i och stänger dörren (japp, jag har ett sådant!). 

Detta är i varje fall en ärlig blogg där jag kanske slänger upp en ful och osminkad selfie eller på mitt stökiga allt-i-allorum. Så, läs o njut eller gör vad ni vill! ;) Själv ska jag försöka bättra på mitt humör, vilket just nu känns smått lönlöst.

Exempelvis sa jag till Mio i dag att han inte skulle spela fotboll inomhus och absolut inte springa inomhus. Vet inte hur många gånger jag sa till om detta men det hela slutar ändå med att han springer och trillar och slår upp sitt sår på knäet. Blod, svett och tårar - bokstavligen!

Undrar förresten vad grannarna tror om mig som mamma. Kanske även de i Haparanda. Men är det någon som hör skrik från vårt hus, och då menar jag högljudda och faktiskt panikartiga skrik, en sådär tre gånger om dagen, så är det bara jag som försöker få i Milla hennes penicillin. Tror faktiskt att jag kommer ge upp den kampen från och med i morgon... Det spelar ingen roll om jag mutar, håller fast henne, kniper igen hennes mun, ja vad som helst, hon bara spottar, fräser och klöks så fort hon fått in det i munnen. Spelar inte heller någon roll om det är tabletter eller flytande - lika jävligt båda två!! Kan ingen vettig själv fixa fram ett antibiotika som smakar gott?? Eller suppar??? Hade ju underlättat en heeel del för oss föräldrar som kämpar med barnens antibiotikabehandling. 

I morgon hoppas jag på en muntrare dag. Gärna med lite tid över till plugg för mig. Har en hemtenta som ska lämnas in på söndagkväll och den är inte ens påbörjad. Känns sådär ska jag säga...

Men en god natts sömn hade kanske suttit på sin plats. Iallafall några timmar tills barnen kommer in, en efter en, och man får hitta andra ställen att sova på... Ja, oj vad muntert detta inlägg var. Kanske blir humöret bättre till påsk med alla släktingar man ska träffa! 

Hans sår på knäet har jag upptäckt vara inflammerat och läkaren kunde inget annat än hålla med. Det togs odling på sårvätskan (som vi får svar på om ett par dagar) och det togs även ett halsprov då hans mandlar var svullna.

Det "intressanta" här är att vi i onsdags även då var på vårdcentralen på grund av att hans tal är grötigt och att han sover oroligt på nätterna med snarkningar bland annat. Då han har opererat bort polyper tidigare kände jag att jag ville få detta kollat. Läkaren sa iallafall att vi inte behövde ta något halsprov men att han gärna remitterade in Mio till öron-näsa-hals för bedömning kring operation. Jag ville avvakta. 

Förmodligen hade han redan då halsfluss eftersom halsprovet i dag visade positivt för streptokocker och att dessa bakterier troligtvis har förflyttat sig till hans sår på knäet. Iallafall har det ett samband till hans infektion/inflammation. 

Så nu har jag två barn på antibiotika. Mio på en bredare sort då vi ännu inte vet vad det exakt är för bakterier han har i knäet och Milla får vi fortsätta att kämpa med för att få ett slut på dessa bakterier. Var ju bara några veckor sedan som Mio hade halsfluss senast... 

Själv ligger jag nu här i soffan med en IBS-mage för typ tredje dagen i rad nu. Så fort jag äter får jag ont i magen och den blir orolig. Dessutom är jag inte speciellt hungrig alls. Kanske skönt med lite "påsklov" nu. Eller iallafall har mina lärare i skolan lov. En annan har ju läxor, hemtentor, examensarbete etc. att sysselsätta sig med... Kommer gå bra med två trotsiga barn hemma denna vecka. Måste dessutom hinna till firman och jobba som jag redan har skjutit på alltför länge. Kanske någon där ute som inte är rädd för lite streptokocker som vill umgås med två barn i veckan? ;)

Skämtåsido, jag var faktiskt på arbetsintervju i dag på akuten. De ville att jag skulle skriva på anställningsavtalet direkt men eftersom mina planer är att gå tillbaka till mitt gamla jobb på Distriktsveterinärerna efter min examen vill jag nog ge det en chans först. Ibland hade det varit bra om man hade kunnat se in i framtiden så man vet vilket ben man ska stå på.

Snart kommer Henke hem från träningen och då blir det film. Tänkte avsluta kvällen med Channing Tatum innan de blå slocknar för i dag. Inte helt fel tycker jag! :)

Väl inne togs det lite kontroller och hon fick en dos vardera av Alvedon och Ipren. Hon var stel i nacken och mycket hängig så vi blev uppskickade till barnakuten där hon fick glass och saft av ssk. Dock var glassen inte så populär men saften gick hem. Läkaren kom och tog anamnes och gjorde lite undersökningar. Det togs halsprov, urinprov och CRP (snabbsänka). 

Urinprovet var negativt, halsprovet visade positivt för streptokocker och hennes CRP va på 199(!!). Den brukar normalt ligga på typ 0—10 för barn i den åldern. Så det tyder iaf på en infektion, och på grund av det positiva halsprovet så fick det bli halsfluss som diagnos med Kåvepenin som behandling (jippi!). 

Läkaren var först lite tveksam till denna diagnos då hon inte visar några egentliga symtom på halsfluss. Han tittade i halsen tre gånger (stackars Milla som bara klöktes o klöktes) och tyckte KANSKE att hon va lite röd i halsen. 

Så i varje fall ska hon nu ta penicillin tre ggr om dagen i tio dagar och jag hoppas hon blir bra på det. Skulle hon bli sämre eller visa andra symtom skulle vi komma tillbaka direkt med tanke på det CRP hon har.

Mio trillade ju ute vid sin koja i "dungen" intill huset och landade med knäet på en glasskiva i onsdags. Fick köra in till VC vid 17.30 och man limmade ihop såret. Han har inte klagat så mycket efter det förrän nu i kväll då han haltar och har ont i knäet/såret. Det är lite svullet och knäet känns varmt. Så vi får väl ringa VC i morgon igen om det inte blir bättre. Mio som bara har en njure ska ju inte ta ibuprofenpreparat så att ge honom det som inflammationsdämpande går ju inte... 

Detta blev minsann ett långt inlägg men så får det väl bli ibland. I morgon blir det kanske bara två rader. ;)

Ja, kanske man borde väcka liv i denna blogg igen? Ska iallafall ge det ett försök. Lovar inte att det kommer bli något kontinuerligt men någon gång då och då iallafall. Blir troligtvis inte så pretentiöst heller men det är väl mest mig själv jag skriver för. För er som är intresserade av en måttligt tråkig mammas liv som troligtvis mest skriver om familjelivet (och kanske lite svävande tankar och funderingar när jag lägger den sidan till) önskar jag en trevlig läsning! ;)

Ska bli spännande det här!