Hundbiten...
Jahopp, då har man varit med om första hundbettet på jobbet - nån gång ska väl va den första i detta yrket.
Hade inne en jakthund (minns verkligen inte namnet på rasen för den är ganska ny i Sverige, kom in -02...) som iaf. hade en skadad klokapsel som skulle tas bort. Han började morra redan när vet. lyssnade på honom men ändå litade vi på djurägaren (som också är jägare) och på att han skulle hålla i hunden ordentligt. Djurägaren höll hårt i nacken och det gjorde även jag. Vet. sprutade honom med lugnande men det gillades inte. Hunden gjorde ett utfall och ägaren släppte (som man inte ska göra) och jag höll kvar. Det skulle jag inte gjort för helt plötsligt satt hans bett i min högra arm. Blev inte så farligt men både vet. och läkaren på vårdcentralen tyckte att det skulle kollas. Blev en 10-dagars kur med antibiotika. Trevligt trevligt....
Nu har armen börjat svullna lite och blåmärket börjar dyka upp mer o mer. Men det är inte så farligt. Kunde ju varit betydligt värre! ;)
Annars har dagen varit bra. Jobbat från 8.30-17.30 så det har inte hunnits med så mycket hemma. Mio sover gott i sin säng nu och jag kollar in unga mödrar. Imorgon är jag ledig men ska plugga på förmiddagen så då är mio på dagis.
Mio ska ta sin andra vaccination imorgon också. Hoppas det går bra!
Han har börjat snacka så otroligt mycket. Den bästa frasen just nu är:
Tack så mycke mycke - som då betyder Tack så jätte mycket. Låter så otroligt gulligt! Vårt lilla charmtroll!
Nu blir det slapp framför tv:n.
//
