Pust, stön och stånk...
Har visserligen varit hemma med sjuka barn sedan i fredags men jag känner verkligen att jag inte orkar någonting. Jag orkar kanske och så men tycker att det mesta är extremt tråkigt... Har väl kommit in i någon sådan där "svacka". Är trött men ändå inte. Har ont i kroppen med mestadels värk i benen och mest under nattetid (och ryggen ska vi inte tala om!). Har inte sug efter någonting - inte ens godis!! Känner blä för mat och är inte hungrig.
Allt som ska och bör göras ligger hela tiden och hackar. Jag tänker på framtiden och på vilket ben jag ska stå på. Barnen trotsar i princip hela tiden och det går mig på huvudet.
Nej, det här blev inte (heller) något positivt inlägg men ibland är det skönt att skriva av sig. Vill även vara ärlig här i min egen blogg. Skriva om mina tankar och funderingar, mitt familjeliv (som inte alltid är en dans på rosor). Ofta är det så när man är ute på de sociala medierna att det man läser låter som guld och gröna skogar. "I dag bjöd min man mig på en härlig middag på restaurang X", "Barnen och jag myser denna underbara dag...." och så vidare. Sen har vi ju alla bilder som strömmar framför ögonen på en. Det är vackra hus, trendiga inredningar, snygga selfies, snyggt upplagda maträtter etc.
Nu hoppas jag ingen tar illa upp eller känner sig "träffad". Jag tycker inte mindre om er för att ni lägger upp sådana statusar och bilder. :) Men ärligt, hur ofta läser man att någon är irriterad på mannen som glömde köpa det viktigaste på handlingslistan, att den ena ungen har målat ner hela väggen med permanentpenna? Eller visar upp bilder på att kaotiskt hem eller på det där rummet som man bara slänger in alla saker i och stänger dörren (japp, jag har ett sådant!).
Detta är i varje fall en ärlig blogg där jag kanske slänger upp en ful och osminkad selfie eller på mitt stökiga allt-i-allorum. Så, läs o njut eller gör vad ni vill! ;) Själv ska jag försöka bättra på mitt humör, vilket just nu känns smått lönlöst.
Kommentarer
Postat av: emma
Älskar detta inlägget!
Trackback
